En riktig semester

                                    

Vi kom iväg på semester till fina Möllegården och ofattbart nog så höll vi oss kvar en hel vecka. Det började med mycket illamående och mest ligglek men för varje dag så blev han lite bättre och orkade lite mer. Han har en slang i ljumsken nu så han visste redan innan att det inte skulle bli något bad i poolen. De kunde inte sätta in en ny port i bröstet som planerat eftersom kärlen i halsen har blivit förhårdnade av de cvk-slangar som han hade under första behandlingsomgången. Alternativet blev en cvk-slang, dvs en slang som sitter i hela tiden, i ljumsken. För att mjuka upp kärlen får han en spruta med blodförtunnande medicin i benet varje dag nu i en månad. Efter det är planen att vi ska ta kunna ta bort cvk-slangen i benet och sätta en ny port i bröstet istället. För att vi skulle kunna komma iväg på semester så fick jag lära mig att själv ge sprutan i benet. Det var till en början ett stort hinder för mig att komma förbi. Jag har alltid varit den som tröstar och lindrar och säger ifrån om den blir för jobbigt. Nu skulle jag samtidigt trösta och lugna och ge den svidande sprutan. Men efter två veckor har även det blivit en vana. Jag är lufnare och Luca är som så många gånger innan förbluffande i sin förmåga att acceptera det svåra. Vi har införskaffat egna stick-presenter och nu vill Luca själv att jag ska ge sprutan någon gång så att han kan välja dagens stick-present. 

Först tänkte jag att det skulle bli en badfri semester för mig också men Luca ville väldigt gärna få ner mamma i poolen. Oj, vad du är smutsig mamma! sa han en morgon. Jag tittade frågande på honom och han pekade på olika ställen på min kropp där han tyckte att jag såg väldigt smutsig ut. Till slut så sa han att du måste verkligen bada i poolen. Han hade bestämt vilka badleksaker som jag skulle använda och var mycket nöjd när han satt på poolkanten och instruerade mig och de andra om vad vi skulle flyta runt på.   

Trots illamående, ont i benet till en början och orken som inte riktigt räcker till så blev det en jättefin vecka. Nästan som en alldeles riktig semester. Vi åkte på cykelturer till havet och hade picknick och grillade och lekte lekte lekte. När det började närma sig tiden att åka hem så märkte jag hur min hjärna som så många gånger innan letade efter svar. Den tror inte att en så fin vecka bara kan komma och gå utan att betyda något. Den förstår inte och vill inte acceptera att en fin vecka bara är en fin vecka. Så är den över och vi landar igen i den andra verkligheten. Som om den veckan bara var en liten present, en paus från det svåraste svåra, en parantes. Samma natt som vi kom hem så kom febern och nu är vi inlagda igen. 

1 Anonym:

skriven

Hoppas ni snart får en till vecka som känns som en present.. att fler skratt och varma stunder väntar runt hörnet.
Tänker på er.. all kärlek jag har i mitt hjärta skickar jag till er❤️

2 Lina:

skriven

❤️Så glad ni kom iväg på eran semester vecka ❤️☀️🤗. Många tankar och kramar till er 💕

Kommentera här: