Team Luca

                                               
 
De första tre dagarna efter vi satte igång med behandlingen så fortsatte käken att växa. Men så i måndags så började det vända. Det kändes som om jag kunde ta ett andetag igen. Igen, igen. Tills nästa gång. Nu är käken nästan tillbaka till normalt igen och smärtan är mycket bättre. 
 
Däremot så är Luca mycket utslagen av behandlngen. Han sover och sover och har ätit minimalt sen vi började med cellgifterna förra veckan. Han har redan tappat de mesta av vikten som han la på sig när han fick Lorlatinib.
 
Planen är att vi ska sätta igång med immunterapin när värdena vänder. Och, som dr. M sa innan vi blev utskrivna i tisdags, om det ser ut som om vi har sjukdomen under kontroll. Om den inte ser ut att vara det så får vi tänka om igen, då immunterapin verkar mer långsamt och inte kan stoppa sån tumörväxt som vi såg förra veckan. Vad gör vi då? frågade vi. Vet inte, sa dr. M, det får vi tänka på då. 
 
Vi har hyrt en liten lägenhet genom airbnb en bit från sjukhuset. Baba har varit här nu i några dagar och nyss kom bombom. Det är skönt att det är "nära" hem så det går att åka emellan. "Alla som tar hand om mig" som Luca säger. Mamman, baba, bombom, morfar, bonusmormor och alla andra. Eller Team Luca som de säger i Amerika.
1 Anonym:

skriven

Och vi är också med på distans i hjärta och tanke i Team Luca👍😍💞💝Katarina

2 Tove:

skriven

Tack för att du uppdaterar. Tänker på er och önskar er allt gott!

Kommentera här: