Kärlek

 
 
Luca fortsatte att bli sämre. Vi kunde inte åka. Vi har inte officiellt avslutat behandlingen i Barcelona då bara MIBG kan visa helt säkert att det är tumörerna som orsakar svullnaden, smärtan och blödningen. Men det finns inga andra tecken på infektion och cancermarkörerna är i höjden, så sannolikheten att det kan vara något annat är minimal. 
Nu är vi inlagda för att hantera smärtan och blödningen och i väntan på MIBG (som nog inte kan bli av förrän nästa vecka). Han kan inte äta men han kan fortfarande bygga lego. Just nu så är han smärtlindrad och sitter och bygger på sin nya legotågbana.
 
Om jag ofta känner att jag inte vet något om något så har jag nu denna känsla gånger tusen. Mitt sinne har skapat en hinna över allt, för att dämpa råheten tror jag. Men jag vet att vi behöver kärlek mer än någonsin. Hjälp oss att känna att vi inte är ensamma. Hjälp oss att omge Luca med all världens kärlek.


Plötsligt sämre

 
Jag tänkte skriva att Luca har mått oväntat bra sen vi kom hem och att vi har haft fina dagar. Mycket fina. Att jag har gjort lite jobbgrejer och inte hunnit skriva, men det blev ett inlägg på vår gemensamma blogg i alla fall. Och att på torsdag åker vi tillbaka till Barcelona. 
 
Men sen igår så har Luca plötsligt mått sämre igen. Han har haft ont i ben, axel och käken, på alla ställen där vi vet att tumörer sitter. Käken ser ut att växa igen och han blöder från munnen. Skriver bara det för jag vet inget annat.