Vi är ofta stolta över att ha ett öppet sinne, men frågan är: öppet för vad? När vi kommer i kontakt med en ny idé eller situation tar vi oftast med oss våra egna idéer som en reflex som kontrollerar allt som presenteras för oss. Det är som ett stort pussel där vi jämför de små bitarna (de nya idéerna och situationerna) med bilden på lådans lock.(våra förutfattade meningar).

Å ena sidan kan det som omvärlden erbjuder oss bekräfta våra idéer, men när de går emot vad vi tror eller när de inte har något samband med det vi bär inom oss, tenderar vi att avvisa dem omedelbart. Vi kanske till och med lyssnar, på ett artigt sätt, men det har redan avvisats i de första rörelserna av bristande överensstämmelse med vår "pussel-kappa".

Men det är värt att fundera på: Kan vi veta mer än pusslets lock? Är världen bara ett lock till vårt pussel? Kan vi skapa ett nytt pussel utan ett lock som kan vägleda oss?

När vi ställs inför en ny erfarenhet måste vi därför vara närvarande i situationen, med våra sinnen mycket vakna, och ta emot det som den yttre världen presenterar för oss till en början.

ATT VARA ÖPPEN INNEBÄR ATT LEVA I NUET.

Utan bedömningar, utan tolkningar, utan slutsatser. Denna mottagliga och, skulle jag vilja säga, kontemplativa attityd skulle hjälpa oss att uppfatta andra betydelser än de vi förväntar oss. Ett vanligt exempel är när vi går och tittar på en film. Om jag läser recensionen eller en intervju med regissören som förklarar varför han gjorde filmen, har jag redan en viss förväntan. Om jag däremotOm jag går i blindo, utan föregående "förberedelser", kommer jag att vara öppen för vad filmen kommer att avslöja för mina sinnen. Jag kommer att få en mer fullständig upplevelse av den.

Efter att ha upplevt vad den yttre världen erbjuder mig, kan jag, genom att vara närvarande utan att döma, främja mötet mellan de intryck som mina sinnen har gett mig och mina idéer - och resultatet kommer att bli berikande. Att ha ett öppet sinne innebär inte att jag ger upp mina idéer och övertygelser, utan att jag är närvarande i de nya situationer som uppstår och att jag först därefter reflekterar över hur dessaMed denna öppna attityd kan vi lära oss långt mer än att samla in information, utan bygga upp kunskap från den verkliga världen.

Denna öppna attityd är ännu viktigare i vårt sätt att förhålla oss till andra människor. I ett samtal eller en diskussion, om allt jag hör redan kommer in i mina öron genom mina övertygelsers filter, finns det inget utrymme för den andra personen att avslöja sig för mig. Ännu mindre om filtret, förutom mina övertygelser, är fyllt med de egenskaper och brister som jag projicerar i dennaen annan person och jag kan inte uppfatta dem som de verkligen är.

Ett öppet sinne innebär därför inte att man inte har några övertygelser, utan att man vet hur man erkänner den andre som en egen varelse, som också har sina övertygelser, för att ta emot det han ger mig, så att vi kanske kan lägga ett nytt pussel, med färger och former som inte är programmerade.