Vi upplever ständigt möjligheter att lära oss och växa av våra val. När vi inte gör dem medvetet och i samklang med vår inre sanning återspeglas detta externt, i vår fysiska kropp, i våra relationer och i alla de situationer vi lever i.

När vi upprepade gånger gör val på ett omedvetet sätt manifesterar sig dessa reflexer först på ett mer subtilt och begränsat sätt. De visar sig som mindre fysiska besvär och olyckor, eller i små slagsmål och meningsskiljaktigheter i vårt dagliga liv.

När vi inte lär oss att se och förstå de lärdomar som dessa situationer visar oss medan de fortfarande signalerar på ett mindre intensivt sätt, kan de förstärkas i form av allvarliga sjukdomar, stora förluster eller olyckor och till och med känslomässiga svek.

Svek i relationer är en extrem kulmen på en lång föregående process och sker aldrig av en slump, utan pekar alltid på en underliggande situation, som vi måste fokusera på när vi hanterar svek.

Ansvaret ligger aldrig uteslutande hos förrädaren, som kan ha varit den aktiva aktören, men den förrådde är också en aktör, om än passivt.

När man upplever ett svek är det viktigt att man trots all smärta medvetet tar itu med situationen. Få tillgång till den bakomliggande processen genom att söka ditt eget ansvar i den.

Huvudfrågan är inte "Varför gjorde han/hon det?" eller "Vad har jag gjort för fel?", utan "Vad visar sveket om mig? Vilka av mina frågor är inblandade i situationen?".

Undvik fällan att skylla på den andra eller på dig själv, eftersom det också innebär förnekande och undvikande, vilket bara gör situationen värre.

Självförlåtelse

Att förlåta ett svek innebär först och främst att förlåta dig själv: acceptera din sanning och ta till dig din kunskap i situationen. Först då kan du se den andra personens sanning och därmed förlåta honom/henne.

Det spelar ingen roll om det betyder att det blir en försoning eller ej. Utan självförlåtelse förblir läxan som sveket kom att visa outlärd.

Roten till sveket förblir olöst inom dig, och i framtiden kommer den att visa sig igen i en annan obehaglig situation, eller till och med i ett nytt svek, antingen med samma partner eller med en annan.

När du väl har upptäckt ditt problem, ta ansvar, se och acceptera situationen som den verkligen är.

Du kan söka terapeutisk hjälp och professionell vägledning. Det spelar ingen roll vilken väg du väljer, men genom att göra detta åtagande kan du konkretisera det i handlingar och nödvändiga förändringar.

Det kan vara mycket smärtsamt att komma i kontakt med roten till sveket inom dig själv. Om du hittills har försummat de här frågorna är de förmodligen inte lätta att ta itu med.

Men hur smärtsam processen än är, så dyka in och frigör dig. Se dina lärdomar i ögonen i stället för att dölja smärtan. Gå till kärnan av huvudfrågan och lös inte bara detta svek, utan alla situationer som föregick det. Befria dig själv så att du kan uppleva en framtid med nya, trevligare upplevelser.

Reflektioner som hjälper till att klargöra ditt ansvar och dina val.

Hur placerar jag mig själv i förhållandet? Är min attityd aggressiv eller för passiv? Är jag för rädd för att förlora min partner? Gör jag allt i min makt för att inte ge upp förhållandet?

Finns det olösta problem med min partner? Vilka beteenden och attityder hos mig har bidragit till att de blivit olösta? Vilka problem i förhållandet har jag undvikit att ta itu med? Är jag villig och kapabel att försöka lösa dem?

Är min partner redo för ett trohetsåtagande? Är jag villig och har jag den känslomässiga strukturen för att (åter)bygga upp detta åtagande?

Skapar jag illusioner och förväntningar utifrån mina drömmar och förväntar mig att min partner ska uppfylla dem?